Ett bildreportage fotat med en simpel Apple iPhone...
DEL II 4.10 - 10.10
| 4.10. Dom gillar att röka i Egypten. Några mornar och kvällar rökte de växter också. Alltså i syftet att döda oönskade djur. Det stank något otroligt illa - även inomhus fast vi hade "balkongdörren" stängd. Föreställ er lukten av brännt gummi eller ifrån en rejält orenad dåligt fungerande förbränningsmotor. Säkert jättebra för miljön. Men den tänker de inte ett smack på i Egypten. Förutom möjligen att spara på vatten... |
| Isis är inte bara en vevlagerstandard, det är också ett juicemärke samt en av forna Egyptens mest kända gudinnor. Det är sannolikt därifrån dyrkandet av jungfru Maria kommer ifrån. Isis målades ofta diande Hathor - en bild som är väldigt lik den senare "madonnan" Maria. Ett smart drag av katolska kyrkan som alltid varit hejjare på att skaffa medlemmar. En hel radda medlemmar fick de också när de bytte den kristna vilodagen, veckans 7:e dag till den 1:a, solens dag. Som får oss att tänka på Egypten igen - där solguden Ra var viktig. Sen uppfann katolska kyrkan Islam... Eller? |
| 5.10 Snorklingsresa. Det var lite kul att reseledarna sa att ett av företagen på semesterorten inte FICK guida människor från norden. Vadå? Vad är det för lag som säger det? Inte lär det vara konkurrenslagen :) Istället promotade de detta företag som vi skulle åka ut till ett "delfinhak" med. Det var ett stort hästskoformat område med koraller. |
| Kapten Petrova hälsar alla välkomna på resan som ska ta omkring 1,5 timmar. |
| Det var rätt skönt att sitta i skuggan längst uppe på båten. Nej, vi var inte ensamma - men just nu verkar övriga ekipaget vara på nedervåningen. Antagligen var det lunch som serverades. |
| Relalalaxa... |
| Korallrevet here we come! Vår första destination var bara en liten del av ett jättestort område av koraller. Denna som syns i bild skulle vi simma runt på sisådär en halvtimme... |
| Titanic-film-wannabe? |
| Gött att sitta och vila efter två jobbiga omgångar med simfötter och snorkel. Synd att vi inte hade någon kamera som funkade under vatten. Bland det häftigaste vi såg var en stingrocka! Ni vet en sån där läskig firre som stack ihjäl "krokodilmannen" Steve Irving. |
| Dolphinhouse. Yeah, right... Vi såg inte till några delfiner alls. Efter ett tag trodde dock folk att blåa fiskar de såg var delfiner... men icke. När alla betalat dricks dök det plötsligt upp delfiner utanför båten. Ja, det var säkert hundra meter från båten men ändå. Tre till fem stycken tyckte jag mig se. Sammanlagt var tre ovanför ytan samtidigt i allafall. Det var kul - men lite smått tragiskt att de inte höll till i "Dolphinhouse" utan rätt nära stranden där vi bodde... Personalen aplåderar och visslar till delfinerna på bilden. Delfinerna valde dock att vara under vatten när bilden togs. |
| En annan avgasspyende båt hade också stannat till för att hänförda kolla på delfinerna de också. |
| Antoaneta kände sig nästan hemma när hon upptäckte att båten (eller i allafall instrumentpanelen) var en Scania. |
| 6.10 Gocart utanför knuten. Javisst. Precis bakom vårt rum på hotellet fanns den här mäktiga gocartbanan. Många gånger tänkte jag att jag skulle köra - men fick inte med mig någon och så blev det aldrig av... |
| Entrén till hotellet... Hotellet består av två enheter. Rihanna Inn och Rihanna Resort som har varsin reception innanför en slags huvudentré. |
| Finn en muslimsk symbol... |
| Mmmm desert. Alla dagar blev det rikligt med livsnödvändigt socker. Antagligen gjorde de regelbundna intagen att kroppen trivdes rätt bra för jag blev smalare. Tyckte jag iallafall :) Å andra sidan var det inte lika gott med desert som den första dagen... |
| 7.10 Det visade sig att iPhonen var en rackare på att se mina blodkärl på benen. Nu syns de såklat inte bra på den här bilden - utan bara på skärmen. Nästan som en "nightvision kamera". För dom som inte gillar att kolla på ben kan jag presentera golvplattorna istället. Badrumsvägg på golvet. |
| Men blir trött av att ligga i solen. Bilden är dock arrangerad för att visa vad snorkling kan göra för ryggbrännan... |
| En del av hotellområdet. Till vänster, receptionen, där det hade gått att surfa på internet. Om jag besvärade mig att hitta ett uppkopplingsalternativ som verkligen fungerade... |
| Bio ikväll? På hotellmenyn under frukosten avslöjades kvällens attraktion - bio. Javisst, gratis bio. Gratis är ju gott, så vi övervägde att dra dit. På vägen fick vi guidning i området ner mot "down town" av en skojfrisk egyptisk guide. |
| Skräckfilm? Skiträdd av att se på bio verkar någon ha blivit före oss. Eller så var det bara nåt annat skräp. Grejen var den att biografen inte hade något tak. Det var stjärnklart som vanligt. |
| "Nims Island" hette filmen. Jag trodde det var nån stenåldersfilm då det var gratisvisning men den var visst rätt ny sades det. Har fortfarande inte kollat - men den var rätt trevlig får jag erkänna - inte bara för att den var gratis :) |
| 8.10 Handdukskonst. Vid en snabb blick bland resebolagets hotellbilder var detta typiskt för Egypten. Men det tog alltså flera dagar innan vi fick se något liknande på rummet. Vad gör dom väl inte för att utmärka sig, städarna? |
| På kvällen lyxade vi till det. Åt på riktig restaurant. Eller tja, det var nog ingen jätteskillnad egentligen - proffsigare serveringspersonal - eller i allafall proffsigare inställning till jobbet. Ingen stress och trevligt bemötande. Min mat var god - det var inte Antoanetas. Hon vill alltid ha den mat jag valt, när hon först valt fel egen :) Det blev en dyr middag. Eh, typ 20 pund. Men då ingick 40 pund per person i hotellräkningen så att säga och även dryck. Inte undra på att vi kunde lyxa till det trots min närvaro... |
| 9.10 Blomsterrabatt. Ja, det fanns många fina blommor i träden. Ibland undrar man varför man blir lyrisk om våren över de gröna träden vi har. Grönt, grönt och grönt. Inget mer... |
Jag blev galen av att vara på samma plats hela tiden. Trodde denna extralånga semester skulle ge mig ro att slappa - men icke. Kanske var det den ofullbordade bokföringen som gnagde i mitt samvete trots att jag gång på gång vräkte undan dessa tankar och bara kollade mailen en gång under dessa 15 semesterdagar. Då jag inte fick gehör för mina äventyrliga idéer gav jag mig av på egen hand - på promenad längs Elgouna-strandens konstgjorda vindlingar. Se nedan. |
| Här är en överblick över min 1h40min långa promenad. Trots att jag försökte rätt bra är det inte möjligt att promenera på alla delar av den förvridna stranden. Privata marker gjorde det för läskigt och olämpligt. Efter ett bra tags sandvandrande såg jag något som såg ut som ett äkta berg mitt i ett område av hus. DIT skulle jag gå! Vilket äventyr. I like mountains! |
| Tuc tuc. Äntligen fick jag ett av de vanligaste transportmedlen på orten på bild. Det här var nog ett "civilt" exemplar i gott skick framför de som agerar taxi i området. Dessa är en aning mera slitna än detta exemplar i allafall. |
| En vy över vattnet i början på min strandpromenad Stiliga hotellbyggnader breder ut sig. More to come... |
| Sheraton Miramar. Mitt nästa boende? Verkade rätt lyxigt och närmare havet. Verkade klart trevligt. Kanske som gräset brukar göra på andra sidan? |
| Jag var också med på min promenad. Och iPhonen kan mixa lite med proportioner ibland. För så här ser väl inte mitt huvud ut? |
| Mer Sheraton... |
| En liten ö ute i lagunen. Dit simmade jag över ifrån stranden längst till höger. Det var där i närheten vår hotellstrand var belägen. |
| Cool "solhytt". Såna hade inte vi. Bara parasoll. Som om jag e bitter? |
| Bakom den lustiga palmen till höger längst upp ligger vårt hotell. Palmen är egentligen en antenn med några paraboler. Bilden visar egentligen hur långt upp på land vattnet ibland kommer. Månens förtjänst? |
| Man kommer inte långt, snabbt, när man går längs hela stranden. Fortfarande Sheraton till vänster i bild... |
| Tillbakablick på de lustiga solskydden. En traktor puttrar in på stranden. Pff, usch, arbetare, tänkte jag för mig själv. Aldrig ska man slippa dem. Inte ens på semester. Ah, ljuva lyxliv :) |
| Den lilla ön från andra sidan. Ett muntert sällskap har båtledes tagit sig dit till den ovehörda utsiktsplatsen. Dit kunde man alltså lätt simma på en sisådär 30 sekunder. |
| Spännande vy från tidpunkten jag såg "berget i byn". Så nära - så långt bort. Enligt GPS:en bara ca 200 meter. Men det är vattenvägen det. Och framför mig: privat strand. Typiskt. Men skam den som ger sig. |
| När jag ändå hade kommit till ett lugnt "villaområde" med privatmarker passade jag på att kika lite närmare på bevattningssystemet. Det var ett rätt bra system - om man bortser från att det lär finnas en aning evaporeringsrisk i dessa trakter. Det är därför ledningsrören har så små hål. Mycket bättre än att - som ofta i Sverige - kasta vattnet med vattenspridare. Torrt var det dock ändå. |
| Ja, ni ser ju vart jag är på väg :) Längs gatan vi gick till bion förut. Fast nu med dagsljus. |
| Schysst cykel. Som inte funkar så bra. En stämningsfull bild tyckte iallafall jag att det var. Och senare skulle jag se likadana arrangemang på andra platser. Utan kedja. |
| Siluettbåtar? Nu är berget till vänster i bild. Framför mig tornade ett glatt båtsällskap upp i det solskymda vattnet. Tyckte de såg riktiga ut när jag var där men nu på bilden ser de inte särskilt åkdugliga ut. |
| Solnedgång, vackra stenbroar och en bergskedja i horisonten. Kan det bli trevligare? Att temperaturen inte sjunkit märkbart under 30-strecket var bara en bonus. |
| El Gouna är rätt känt för sina golfbanor. Därför ville jag först inte dit. Golf ÄR ingen sport. Ändå visade det sig att det var här jag borde ha bott. Inte för den läckra byggnaden på bilden - belägen på en av golfbanorna - utan för att i den här delen av staden verkade de hurtiga människorna bo. Där mitt hotell låg var man dum-i-huvet om man rörde sig vid andra tillfällen än för att fylla på ett fläskigt berg med buffémat. Typ. |
| Se det rödtonade solnedgångsljuset stråla in under stenbron av äldre snitt. Bakom färgas också de ljusa husfasaderna ljusröda av partikelbrutet solljus. Endast tomten är vaken. Och jag. |
| Här är jag faktiskt på ett motionsspår! Minst 2,7 kilometer långt var det. Och jag kom inte runt hela. Det började kännas lite läskigt att vara på främmande hotellområde. Lite. |
| Motionslyx. Hit kom ett gäng cyklister under min promenad, dessutom mötte jag två löptränande. Inte joggande. Alltså my place to be - om jag inte vill fortsätta att utvecklas till ett fetto... |
| Lägenhetsområde? Bostäderna längs detta vatten såg ut att vara lägenheter. Utanför varje lya fanns brygga och en liten båt. |
| Starten på löpbanan. Skylten i mitten visar detta. Nu börjar det mörkna rätt påtagligt och det var dags att gå hem. Men var är berget? Jag ville ju gå till berget. Jag går vidare... |
| Det är mycket färger och billiga ytor på dessa hotellbyggen. De behöver kanske inte bry sig så mycket om fasaden i ett område där det nästan aldrig regnar men jag tycker det lätt ser billigt ut. Och det ska ju se dyrt ut för att vara bra :) I allafall så är det inte särskilt billigt att bo här... |
| Fuskigt. Från det här hotellet är det fri sikt ut mot Röda havet. Vårt hotell var istället inne i en "lagunvindling". |
| Praktiskt med bro så man slipper få sand mellan tårna. Tror att bron ledde ut till ett privat område. Som vanligt fanns det en vakt som satt i en kur en bit bort. Dit ville jag inte gå och förklara mig... |
| Strandsatt. Kuren syns lite på andra sidan nu. Antagligen blir vattnet högre någon gång så att bron har någon poäng annat än för att slippa sand mellan tårna. Det krävs inte mycket höjd men ser lite knasigt ut i detta läget. |
| Lång-bro. Det intressanta på bilden är den extremt långa bron som går ut från land till vänster. Bron som knappt syns eftersom iPhonen varken har särskilt hög upplösning eller zoom-möjlighet är säkert över 100 meter lång och utgick ifrån något som jag uppfattade som en privat halvö. När jag närmade mig det stället kom en läskig vakt emot mig. Jag chickade ur och gick hemåt istället... Därmed var min möjlighet att se "berget" på nära håll bara att glömma. |
| RGB-G. Istället för att sörja berget fick jag se de här ståtliga återvinningskärlen uppställda vid strandkanten. Såna hade vi inte vid mitt hotell. Klart jag blev impad. Dessutom hade de ett kärl extra - ett för glas. Hemmavid hade vi bara RGG, där dock den röda färgen betydde metall istället för glas. |
| Strandnära pool. Ungefär lika långt ifrån mig på denna bilden ligger strandkanten. Verkligen strandnära. Själv brukar jag föredra strandnära hotell framför strandnära pool. |
| Löpbanan var som sagt minst 2,7 km lång. Här står jag vid 2,7-km-skylten. På vägen hade jag precis träffat på en vakt som sa nåt till mig och sedan förföljde mig nästan ända till bron tillbaka. Varför vet jag inte. Men han såg i allafall glad ut. |
| 10.10 Cykeltest. Dagar av inaktivitet fick mig att göra nåt drastiskt. Hyra en cykel. En grej jag funderat på under större delen av vistelsen - men som ofta stoppades av det faktum att solen gick ned 17:30 och cykeln hyrdes 3 timmar åt gången. För lite drygt 10 kronor. Jag blev rekomenderad en jättesportig cykel av cykelvakten eftersom det blåste så mycket idag. Den var jättelåg framtill. Och HELDÄMPAD! WOW! |
| Jättelåg, yeah right! Inte direkt. Men säkert den sportigaste av dem alla. Synd att jag hade GPS för den avslöjade att jag cyklade jättesakta (omkring 16-20 km/h) i motvinden med runt 180 i puls. |
| Sen tror jag att cykelramen är byggd i låghållfasthetsstål. Brutaltung var den. Lyft på en "Kronan"-cykel och ungefär så hög var vikten. |
| Kolla bakgaffel-leden. En annan kulör. Är det månne ett gammalt rambrott som svetsats ihop - eller rost som "lagats"? Jag vet inte men det skulle inte förvåna mig om ramen gått av någon gång. |
| Cykling i öknen, proffsklädd i 35+ gradig värme. Det brände hett på vader och fötter som jag solkrämat rejält. Det värsta var att det blåste så brutalt. Milsvidda öppna sandområden gjorde livet för mina ögon surt. Eller salt kanske av tårar. |
| Inget berg igår. Inget berg i dag heller! Jag ville gärna fram till bergen i horisonten men kort framför mig fanns ett vägstopp med vakter där alla bilar blev stoppade. Det är möjligt att jag fått passera för att jag är en värdefull turist men man vet aldrig. Och jag visste att innan jag skulle nå bergen skulle jag behöva komma över den största vägen hitom Nilen... |
| Öken, öken, hetta och sand. Även om jag hade hyrt cykeln för c:a 12 kronor i tre timmar började jag nu ta sikte på Röda havet igen. Kanske få lite svalka i det 28-gradiga havet. |
| Ahh, sådär ja. Här blev jag liggande ett tag. Saltet hade torkat på ansiktet från tårar och svett. Nu skulle jag bege mig ut för att fylla på med annat salt i havet. |
| Vid de få tillfällen jag relaxade passade jag på att läsa lite i en bok. Det gör jag allt för sällan. Men under parasollet gick det bra. |
| Snygg dekoration i bussen som gick fram o åter mellan hotellet och stranden mellan klockan 9 och 17. |
| Dags för hemfärd. Förmodligen sista strandvistelsen. |
| När vi kom hem fick vi mera handdukskonst. Det börjar ju vankas hemfärd för oss som bor här så städarna börjar väl bli dricks-sugna :) |
| På kvällen tog vi en sväng "down town" mot shoppingstråken. Vi blev såklart bjudna på te samt erbjudna superpriser på guld och diamanter. De är brutalt skickliga på handel de egyptiska handelsmännen. Med trevligt bemötande är det svårt att vara otrevlig tillbaka - vilket man pratiskt taget måste vara för att få ett lämpligt pris för något man kanske köper. Vi köpte vykort men lyckades inte pruta särskilt. Först när vi gjorde en jämförelse med Sverige gick säljaren motvilligt med på att lägga sig på omkring svensk nivå. Det vill säga: sannolikt fick vi betala för mycket :) Men vi var för desperata. På bilden: en av många banker i El Gouna. Kul namn. |
| 20:44 Sista måltiden. Här skulle inte sparas på efterrätt. När en av bitarna skulle inmundigas insåg jag att sex års högskolestudier med biologiinriktning har gett mig mentala skador. För mig såg nämligen ytan på en av kakorna ut som agarplattan man gör bakterieprover på. Och mycket riktigt - visst fanns det små vita fläckar - bakterier under utbredning - på agarytan. Men det gick bra att äta. Nu är det bara några timmar kvar tills resan mot Kairo börjar... |